Hebreerbrevet 5-9

Svenska Folkbibeln 2015

5 ^(A) Varje överstepräst blir utsedd bland människor och insatt för människors skull, för att göra tjänst inför Gud och bära fram gåvor och offer för deras synder. ^2 (B) Han kan ha medkänsla med^[a] dem som är okunniga och vilsna, eftersom han själv är svag ^3 (C) och därför måste bära fram synd-offer både för folket och för sig själv.

^4 (D) Ingen tar sig denna värdighet, utan man blir kallad av Gud liksom Aron blev det. ^5 (E) Så var det också med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har fött dig i dag.^{[b] 6} Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.^[c]

^7 (F) Under sin tid här i köttet ropade han högt under tårar när han bad och vädjade till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och fri från sin ångest^[d]. ^8 (G) Trots att han var Son fick han lära sig lydnad genom sitt lidande. ^9 (H) När han sedan var fullkomnad^[e] blev han källan till evig frälsning för alla som lyder honom, ¹⁰ av Gud kallad överstepräst på samma sätt som Melkisedek.

Varning för förhärdelse

¹¹ Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så dåliga på att lyssna. ^12 (I) Ni borde ha blivit lärare för länge sedan, men nu behöver ni någon som lär er de första grunderna i Guds ord igen. Ni behöver mjölk, inte fast föda! ^13 (J) Den som lever av mjölk är inte mogen för en undervisning om rättfärdighet, för han är fortfarande ett barn. ^14 (K) Den fasta födan är till för vuxna^[f], för dem som genom övning har fått sinnena skärpta till att skilja mellan gott och ont.

6 Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras mot fullkomningen, och inte lägga grunden igen med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, ² med undervisning om dop^[g] och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och evig dom. ³ Ja, så vill vi göra, om Gud tillåter.

^4 (L) De som en gång har tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande ^5 (M) och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter ^6 (N) men sedan avfallit^[h], dem går det inte att föra till ny omvändelse då de själva korsfäster Guds Son på nytt och hånar honom offentligt. ⁷ En åker som dricker det regn som ofta faller på den och som ger god skörd åt dem som den odlas för, den åkern får välsignelse från Gud. ^8 (O) Men bär den törnen och tistlar är den värdelös och farligt nära förbannelsen. Slutet blir att den bränns av.

⁹ Men när det gäller er, våra älskade, är vi övertygade om det bästa, det som för till frälsning, trots att vi talar på detta sätt. ^10 (P) Gud är inte orättvis, han glömmer inte vad ni har gjort och vilken kärlek ni visat hans namn genom att tjäna de heliga, nu som förr. ^11 (Q) Men vi önskar att ni var och en ska visa samma iver att bevara den fulla vissheten i hoppet ända till slutet, ^12 (R) så att ni inte blir tröga utan följer dem som genom tro och tålamod får det utlovade arvet.

Guds löfte står fast

^13 (S) När Gud gav löftet till Abraham svor han vid sig själv, eftersom han inte hade någon högre att svära vid. ¹⁴ Han sade: Jag ska rikligt välsigna dig och rikligt föröka dig.^{[i] 15 (T)} Så fick Abraham efter tålmodig väntan vad Gud hade lovat. ^16 (U) Människor svär vid den som är större än de själva, och eden blir en bekräftelse som gör slut på alla invändningar. ¹⁷ När Gud ännu klarare ville visa för löftets arvingar hur orubbligt hans beslut är, bekräftade han det med en ed.

^18 (V) Så skulle vi, genom två orubbliga uttalanden^[j], där Gud omöjligt kan ljuga, få en kraftig uppmuntran, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi har framför oss. ¹⁹ Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget^[k]. ^20 (W) Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.

Melkisedeks prästämbete

7 Denne Melkisedek^[l] var kung i Salem^[m] och präst åt Gud den Högste. Han mötte Abraham på hans väg tillbaka efter segern över kungarna. Melkisedek välsignade honom, ² och Abraham gav honom tionde av allt. Melkisedek betyder för det första “rättfärdighetens kung", och dessutom är han Salems kung, det vill säga “fridens kung". ³ Han står där utan far, utan mor och utan släktregister. Hans dagar har ingen början och hans liv har inget slut: han är som Guds Son och förblir präst för evigt.

⁴ Se hur stor han är: till och med vår stamfar Abraham gav honom tionde av sitt bästa byte. ^5 (X) De av Levis söner som blir präster ska enligt lagen få tionde av folket, alltså av sina bröder, trots att de också härstammar från Abraham. ⁶ Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, fick tionde av Abraham och välsignade honom som hade fått löftena. ⁷ Ingen kan förneka att det är den lägre som blir välsignad av den högre. ⁸ I ena fallet är det dödliga människor som får tionde, i det andra är det en som har fått vittnesbördet att han lever. ⁹ Och man kan säga att även Levi, som tar emot tionde, själv har gett tionde genom Abraham, ¹⁰ eftersom han fanns till som ofödd i sin förfaders kropp när Melkisedek mötte honom.

Kristi prästämbete

^11 (Y) Om nu fullkomlighet hade gått att nå genom den levitiska prästtjänsten – och på den grunden fick folket lagen – varför måste det då uppstå en annan präst, en som Melkisedek, en som inte sägs vara som Aron? ¹² För om prästtjänsten ändras måste också lagen ändras. ¹³ Han som det talas om hör till en annan stam, och från den stammen har ingen gjort tjänst vid altaret. ^14 (Z) Det är tydligt att vår Herre har kommit ur Juda stam, och Mose har inget sagt om präster från den stammen.

¹⁵ Ännu tydligare blir det när det uppstår en annan präst som Melkisedek, ¹⁶ en som inte har blivit präst genom lagbud om härstamning utan genom kraften i ett oförstörbart liv. ¹⁷ Han får nämligen vittnesbördet: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.^{[n] 18 (AA)} Så åsidosätts ett tidigare bud eftersom det var svagt och kraftlöst, ^19 (AB) för lagen åstadkom aldrig något fullkomligt. Men ett bättre hopp har kommit, och genom det kan vi närma oss Gud.

Jesus är präst för evigt

²⁰ Dessutom kom det inte utan ed. De andra blev präster utan ed, ²¹ men Jesus har blivit det genom en ed av den som sade till honom: Herren har gett sin ed och ska inte ångra sig: Du är präst för evigt.^{[o] 22 (AC)} Så mycket bättre är det förbund för vilket Jesus är garant.

²³ De andra prästerna har blivit fler och fler, därför att döden hindrade dem från att stå kvar i sin tjänst. ²⁴ Men Jesus lever för evigt, och därför har han ett prästämbete som är evigt. ^25 (AD) Därför kan han också helt och fullt^[p] frälsa dem som kommer till Gud genom honom, eftersom han alltid lever för att be för dem.

^26 (AE) Det var en sådan överstepräst vi behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna. ^27 (AF) Han måste inte bära fram offer varje dag som de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv. ^28 (AG) Lagen insätter svaga människor som överstepräster, men ordet som bekräftades med ed och kom efter lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt.

Det nya förbundets överstepräst

8 ^(AH) Här är huvudpunkten i det vi säger: Vi har en sådan överstepräst som sitter på högra sidan om Majestätets tron i himlen ^2 (AI) och som tjänar i helgedomen, det sanna tabernaklet^[q] som Herren själv och ingen människa har rest.

^3 (AJ) En överstepräst blir insatt för att frambära gåvor och offer, och därför måste också Kristus ha något att bära fram. ⁴ Hade han nu varit på jorden skulle han inte ens vara präst, eftersom det redan finns andra som bär fram de offergåvor som lagen föreskriver. ^5 (AK) De gör tjänst i en helgedom som är en kopia och skuggbild av den himmelska helgedomen, så som Mose fick höra när han skulle bygga tabernaklet: Se till att du gör allt efter den mönsterbild som du har fått se på berget.^[r]

^6 (AL) Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften. ⁷ För om det första förbundet hade varit utan brist, skulle det inte behövas ett andra.^{[s] 8 (AM)} Men Gud förebrår dem när han säger:^[t]

^13 (AR) När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat det förra föråldrat. Och det som blir gammalt och föråldrat är på väg att försvinna.

Det gamla förbundets gudstjänst

9 Det första förbundet hade sina regler för gudstjänsten och sin jordiska helgedom. ^2 (AS) Ett tabernakel inreddes med ett första rum som kallades det heliga. Där stod ljusstaken och bordet med skådebröden. ^3 (AT) Bakom det andra förhänget fanns ett rum som kallades det allra heligaste. ^4 (AU) Dit hörde det förgyllda rökelsealtaret^[u] och förbundsarken, som var helt överdragen med guld. I den fanns^[v] en guldkruka med mannat, Arons stav som hade grönskat samt förbundets tavlor. ⁵ Ovanpå arken stod härlighetens keruber^[w] som överskuggade nådastolen^[x]. Men detta ska jag nu inte gå in på i detalj.

^6 (AV) Så var det ordnat. I det första rummet går prästerna ständigt in och förrättar sin tjänst. ^7 (AW) I det andra rummet är det bara översteprästen som går in, en gång om året, och då aldrig utan blod som han bär fram för sina och folkets oavsiktliga synder. ^8 (AX) Därigenom visar den helige Ande att vägen in i det allra heligaste ännu inte är uppenbarad så länge det första rummet består. ^9 (AY) Detta är en bild av den tid som nu är: gåvor och offer frambärs, men de kan inte helt rena samvetet hos den som offrar. ^10 (AZ) Liksom med reglerna om mat och dryck och olika reningar handlar det bara om yttre regler fram till tiden för en bättre ordning.

Kristus som överstepräst

^11 (BA) Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som skulle komma^[y]. Genom det större och fullkomligare tabernaklet, som inte är gjort av människohand och alltså inte tillhör den här skapelsen, ^12 (BB) gick han in i det allra heligaste en gång för alla, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning. ^13 (BC) Om nu redan blodet av bockar och tjurar och askan från en kviga kan stänkas på de orena och helga till yttre renhet, ^14 (BD) hur mycket mer ska då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar till att tjäna den levande Guden? Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.

^15 (BE) Därför är Kristus medlare för ett nytt förbund, för att de som är kallade ska få det utlovade eviga arvet, när han nu med sin död har friköpt oss från överträdelserna under det förra förbundet. ^16 (BF) Där det finns ett testamente^[z] måste man visa att den som har upprättat det är död. ¹⁷ Först vid hans död blir testamentet giltigt, för det träder inte i kraft så länge han lever.

¹⁸ Därför instiftades inte heller det första förbundet utan blod. ^19 (BG) När Mose hade förkunnat lagens alla bud för hela folket, tog han blodet av kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte det både på själva bokrullen och på allt folket. ^20 (BH) Han sade: Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt er att hålla.^{[aa] 21 (BI)} På samma sätt stänkte han blod på tabernaklet och alla gudstjänstföremålen. ^22 (BJ) Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.

²³ Alltså måste avbilderna av det som finns i himlen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än så. ^24 (BK) Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull.

^25 (BL) Inte heller skulle han offra sig flera gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. ^26 (BM) I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger sedan världens skapelse. Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. ^27 (BN) Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, ^28 (BO) så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas^[ab] synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.